Etikettarkiv: all-europeisk

– WHAT DOES EUROPE MEAN TO ME?

Working with societal development and creative projects and to be part of the greater work helping to create an open, just and socially inclusive European democratic society that is also part of the World, is to me the most exciting and fun job ever to have!

armband 1 The image of a bracelet made by a child in pre-school comes to my mind, little tiny beads of  different colors put together in a never-ending combination to form a bracelet. Now let each color represent a nation and the bracelet becomes an image of transnational collaboration and perhaps a European project. Europe is for me a continent where each country is like a colored bead coming together forming a free and vibrant transnational community of different colors. It is a public space where we as individuals can act and exist in a larger context. The larger the context – the greater the personal freedom. The larger the community – the greater the affinity. The greater the knowledge of the World, the greater the sensitivity and understanding for each other as fellow European citizens. It is in the interplay with others that we experience freedom and can realise ourselves as individuals. It is also in the meeting and the collaboration with the World around that Europe becomes Europe. It is in the meeting with each other that we can develop our identity as individuals and transform our thoughts into ideas and feelings. Europe is part of my identity as a human being, woman, mother and a Swedish citizen. Europe is a democratic society in the making that is also part of the global community. The European Union is representing one of the most innovative, interesting and exciting, democratic developments in our contemporary time.

Together as European citizens we are exploring new ways to collaborate and co-exist in peace.

www.thinkdo.se

SVAL DEBATT OM EU-VALET I SVERIGE!

EU-valet kopplas till riksdagsvalets frågor och får fortsatt litet media-utrymme i Sverige. Ikväll direktsänds en historisk EU-debatt med Europaparlamentets ledande kandidater till ordförandeposten i EU-kommissionen under nästa mandatperiod men Sveriges Television sänder inte i TV.

I enlighet med Lissabonfördraget ska nästa ordförande till EU-kommissionen för första gången utses med hänsyn till det kommande valresultatet i Europaparlamentet. Vem som är ordförande för EU-kommissionen är ju extra viktigt, och vem han eller hon blir får vi veta efter valet. Det går att följa EU-debatten som sänds live kl. 21. 00 ikväll från Europaparlamentet i Bryssel on-line på svt.se, men SVT sänder inte i TV! Istället sänds Kärlekskoden och Aktuellt? TV-publiken i Sverige kommer att få hålla till godo med en del inspelade inslag i efterhand, som förmodligen kommer sändas i SVT 24. För sportevenemang och riksdagsvalet skyfflas det om i TV-tablån som av ren självklarhet, för EU-valet som äger rum vart femte år och berör den konkreta utvecklingen av vårt gemensamma Europeiska samhälle görs ingenting.

Även om det fortfarande är medlemsländerna i det Europeiska rådet som beslutar om ny ordförande till EU-kommissionen ska de från och med årets EU-val ta hänsyn till den politiska grupp som får störst majoritet i EU-valet. Just nu är det väldigt jämnt mellan de två största politiska grupperingarna i parlamentet EPP (The European People’s Party) vars kandidat är Martin Schultz, och PES (The Party of European Socialists) vars kandidat är Jean-Claude Juncker. Vilka de är och vad de står för kommer vi att få veta mer om i kvällens Eur(o)vison debatt.

Nu är det förstås inte så säkert att någon av dem faktiskt kommer att bli ordförande för den nya EU-kommissionen, även om deras politiska gruppering får störst majoritet i EU-valet, eftersom medlemsländerna tillsammans fortfarande har sista ordet och det handlar om ett indirekt val. Fler aspekter kommer säkerligen att vägas in i det slutgiltiga valet av ny ordförande. Flera av Europaparlamentets olika kandidater kan i slutändan komma att lyftas till posten när medlemsländerna ska börja kompromissa med varandra. Det går heller inte att utesluta att medlemsländerna enas om en alternativ ordförande för EU-kommissionen.

Trots att valet av ny ordförande till EU-kommissionen fortfarande är ett indirekt val är det hursomhelst ett historiskt steg framåt för demokratin på EU-nivå. Den lilla förändringen i Lissabonfördraget bäddar för en öppnare demokratisk process där väljaren och medborgaren får en viss demokratisk insyn i en tidigare helt sluten process. Från EU-kommissions sida hoppas man att detta ska leda till ett mer demokratiskt val och en bredare all-europeisk debatt.

Svensk televisions allmänna ointresse att skapa utrymme för en kvalificerad och fördjupad EU-debatt bidrar till ett känt demokratiskt underskott i relationen mellan den nationella nivån (inbegripet de regionala och lokala nivåerna) och EU-nivån. Ställningstagandet vittnar om en i grunden euroskeptisk inställning till Europas framväxt.

-Varför kan vi i Sverige inte få tala med varandra om Europas utveckling i en levande och bred debatt istället?

-Varför kommer EU fortfarande i andra hand?

I Sverige får vi som Europeiska medborgare inte ens möjlighet att engagera oss brett i olika politiska frågeställningar gällande Europas framtid, som inför ett riksdagsval. EU representerar faktiskt en fjärde politisk nivå bredvid de nationella, regionala och lokala politiska nivåerna. Valet handlar inte om antingen, eller. Ovanför eller nedanför. Det handlar om vilket Europa vi vill se växa fram. Vilket Europa vi vill bo i och i grunden om mänskliga rättigheter och demokratiska värden. Det hade varit roligt att se en direktsändning i svensk TV, en ”hemmastudio” uppkopplad till debatten i Bryssel, med EU-experter och svenska kandidater till Europaparlamentsvalet. SVT har formatet Debatt som sänds ikväll kl. 22. 00, tänk vilket spännande program det hade blivit i samverkan med Eurovision!

Jag ser fram emot att följa Eurovision-debatten ikväll och lovar att återkomma med mina reflektioner och ett mer fördjupat inlägg under nästa vecka.

Ni som är engagerade som jag för Europas framtid kan följa debatten här http://www.eurovisiondebate.tv eller på http://www.svt.se/nyheter/svtforum/presidentdebatt-med-toppkandidaterna.  Besök http://www.europarl.europa.eu/portal/en för mer fakta om EU-valet.

EU-FRÅGOR SAMMANBLANDAS MED INRIKESPOLITIK

Vet du vem du ska rösta på i Europaparlamentsvalet den 25 maj 2014? Vet du vilka politikfrågor som är aktuella på EU-nivån? Vet du att ungefär 60 procent av alla de politiska besluten som fattas på kommunal nivå i vårt land påverkas av EU?

Det har varit och är fortfarande ganska tyst om EU i Sverige en månad innan valet till Europaparlamentet. Att få har koll på EU: s frågor och utmaningar visar en opinionsmätning baserad på två undersökningar genomförda av Sifo och Skop under mars och april, på uppdrag av Stiftelsen Europa i Sverige. Det bådar inte gott för demokratin. Den utbredda tystnad som råder kring EU-frågor hos politiker och samhällsdebattörer på nationell och lokal nivå bidrar till en ökad euroskepticism. Båda undersökningar förebådar ett lågt valdeltagande i det kommande Europaparlamentsvalet som tidigare år legat kring 40 – 45 procent. När allmänheten tillfrågats av Sifo om vilken fråga de tycker är den viktigaste valfrågan i EU-valet kommer skola och utbildning på femte plats, trots att detta inte är en fråga där EU har initiativrätt. När allmänheten tillfrågas om de kan nämna namnet på någon kandidat i EU-valet svarar 74 procent av de tillfrågade ”ingen”, 4 procent Margot Wallström som är vår förra svenska EU-kommissionär, medan 5 procent svarar Birgitta Ohlsson vår nuvarande EU-minister. Den Europaparlamentariker som flest svenskar känner till är folkpartiets Marit Paulsen. Det är ändå förvånande med vetskapen om två så flitigt kampanjerande kandidater som moderaternas Anna-Maria Corazza Bildt och centerpartiets Fredrick Federley som borde hörts och synts i tystnaden.

Karaktären på de frågor som är viktiga för Europaparlamentet skiljer sig från kommunala och nationella partipolitiska frågor. EU har så kallad ”exklusiv kompetens” inom ett begränsat område som rör den fria rörligheten i Europa: varor, personer, tjänster och kapital. Själva grundstommen i EU-samarbetet, vilken omfattar handelspolitik, fiskepolitik, penningpolitik (Euron), konkurrens- och transportpolitik. EU har vidare en ”delad kompetens” med medlemsländerna inom ramen för så kallat mellanstatligt samarbete där initiativrätten (rätten att ta initiativ till nya lagar) är delad mellan EU-kommissionen, Europeiska rådet och medlemsländerna. Ett sådant område är den gemensamma miljöpolitiken där EU-nivån trots allt lyckats bra med att sätta övergripande mål, eller den gemensamma jordbrukspolitiken vilken många länder vill avveckla och andra reformera. I övrigt regionalpolitik, industripolitik, socialpolitik, migrationsfrågor, säkerhetspolitik och ekonomisk politik. Alla andra områden är nationella kompetensområden även om det såklart finns framväxande områden med potential att utvecklas till ett nytt gemensamt kompetensområde för EU-nivån på initiativ av medlemsländerna. Exempel på sådana områden är utbildnings- och kulturfrågor där det pågår ett samarbete bland medlemsländer inom den så kallade ”öppna samordningsmetoden”, där medlemsstaterna själva äger all exklusiv beslutanderätt. Det finns också de som argumenterar för en femte frihet ”friheten för kunskap”, vilket bland annat Cecilia Wiklund (fp) har haft uppe på sin agenda som Europaparlamentariker under pågående mandatperiod.

Det finns både mjuka och hårda frågor på EU-nivå där vi kan ha en gemensam nytta av EU-samarbetet. Att de är mer komplexa och tar längre tid att förhandla om med flera länder involverade, och för allmänheten att greppa, är inte en ursäkt för svenska politiker att låta bli att lyfta dessa frågor till debatt både i Sverige och Europa. Frågorna behöver belysas och tillgängliggöras för väljaren på ett demokratiskt vis även om det kan ta längre tid och vara resurskrävande. Det handlar å ena sidan om att förmedla kopplingen mellan inrikespolitik och EU-politik till väljaren. Det handlar å andra sidan om att förmedla kunskap om EU som en ständigt pågående demokratisk samhällsutveckling bortanför nationalismens begränsningar. Att väcka debatten kring EU-frågor på nationell nivå och kanske inte alls på kommunal nivå så sent som en månad innan valdagen är inte optimalt. Det bristfälliga engagemanget för Europafrågor hos våra svenska politiker och tjänstemän i offentlig förvaltning, samt inte minst hos media smittar såklart av sig. Almedalsveckan är hetare än Europadagen den 9 maj.

En intressant iakttagelse av Stiftelsen Sverige i Europa är att de som tenderar att gå och rösta i Europaparlamentsvalet i Sverige är de som tenderar att vara mer EU-positiva och engagerade, medan de som inte röstar ofta är mer negativt inställda till EU. Vad kan det bero på? En förklaring förutom den klassiska euroskepticismen kan i stor utsträckning bero på okunskap. Det senare kan yttra sig i en sammanblandning av inrikespolitik och EU-politiska frågor och skapa en osäkerhet hos väljaren. Vilket kanske leder till att färre röstar. EU-frågor är otydliga och svåra att förstå sig på. De som röstar är de redan insatta.

Ta del av resultaten från opinionsundersökningarna genomförda av SIFO och SKOP under Clip till höger. Undersökningarna presenterades av Örjan Hultåker från SKOP vid ett seminarium arrangerat av Svensk Tidskrift i samarbete med Stiftelsen Sverige i Europa den 29 april 2014. Värd för seminariet var Företagarna Stockholm Stad.

Läs Svensk Tidskrifts rapport från seminariet av Amanda Wollstad ledarskribent hos Kvällsposten.