NYFIKEN PÅ AGIL PROJEKTLEDNING?

 

 

 

 

 

 

 

Här kommer första inlägget i Projektbloggen!

Jag har sökt efter en projektmetod som jag kan jobba med i transnationella och internationella kulturprojekt och fastnat för agil projektmetodik. Ett agilt projekt har ramarna tid, kostnad och resultat. Det som skiljer det agila arbetssättet från traditionell projektledning är att det agila projektet alltid utgår från tidsramen, den så kallade ”time-boxing principen”. När projektplanen inte stämmer överens med verkligheten justeras parametern resultat, utan att för den skull kompromissa med den färdiga produktens kvalité. En agil arbetsmetod är både inkrementell och iterativ.

Tomas Gustavsson skriver i boken om Agil Projektledning:

”Förutom att delleverera resultat löpande, där kloss läggs till kloss, har agila metoder en process för att undersöka och förbättra eller förändra det som redan är färdigt”
(Kapitel 2, s.30)

När delmål i projektet inte hinns med finns olika alternativ:

  • Projektet kan tilldelas ytterligare resurser.
  • Vissa funktioner i projektet som planerats in längre fram i tiden kan strykas.
  • Projektledaren kan förvarna mottagare av projektresultatet att det behövs mer tid än väntat.

Det agila arbetssättet delar in projektet i korta etapper, cykler, där tiden betraktas som ”helig”. Rätt saker ska prioriteras först, de saker som inte hinns med i den etappen blir helt enkelt inte klara. Samtidigt kan beställaren av projektet besluta att flytta fram projektets slutliga deadline och på så vis skapa utrymme för projektets ”back-log” längre fram i en ny etapp. En lagom etapp kan omfatta cirka 2 – 3 veckor. Att indela projektet i korta etapper gör arbetet mer konkret och hanterbart för arbetsgruppen. Tidspressen blir lägre när uppgifter hinns med. En uppgift som inte hinns med kan genomföras i nästa etapp istället, utan att kompromissa med projektresultatens kvalité.

Arbetsprocessen är mer flexibel med en inbyggd lyhördhet för yttre förändringar vilket kan passa arbetssättet i ett transnationellt projekt och en kreativ arbetsmiljö. För den som vill lära sig mer om agil projektmetodik kan jag tipsa om boken Agil Projektledning av Tomas Gustavsson som utkom i ny upplaga 2013.

Jag tror att det är möjligt att utveckla nya agila och digitala projektverktyg för att underlätta för kommunikation och samarbete i transnationella kulturprojekt som finansieras av EU.  Jag har en idé som jag hoppas få återkomma till i framtiden.

2 tankar kring ”NYFIKEN PÅ AGIL PROJEKTLEDNING?

  1. Tomas Gustavsson

    Bra summering av min bok, tycker jag! Tror definitivt att metoden kan användas för transnationella kulturprojekt. Exempelvis användes det i en EU-finansierad utbildning för kulturarbetare via Beckmans designskola som jag höll i och slutsatserna var att de hade stor nytta av det här arbetssättet. Hör gärna av dig om vad din idé handlar om. Man blir ju nyfiken. 🙂

  2. ThinkDo Europe

    Tack Tomas!

    Vad roligt att du och självaste författaren av boken har hittat till min nystartade blogg under sommaren 🙂

    Utbildningen på Beckmans låter väldigt intressant och i linje med mina tankar. Jag undersöker just nu möjligheter att metodutveckla ett digitalt projektverktyg med syfte att underlätta för transnationellt kultursamarbete ur en konkret idé som sprungit fram ur min praktik. Mer än så kan jag inte säga just här… Ser på möjligheter till finansiering för en förstudie för att bland annat utveckla samverkan. Planerar också att börja fortbilda mig hos Agile Academy inom området till hösten. Har blivit antagen till en utbildning i agil projektledning. Det är spännande och jag återkommer gärna till dig om detta lite längre fram. Kanske kan vi samverka?

Kommentarer är stängda.