Författararkiv: Ulrika Nilsson

EU LYSER MED SIN FRÅNVARO I EKERÖ KOMMUN

Hur lite får en kommun lov att engagera sig i ett EU-val innan det blir fullständigt odemokratiskt? Några spridda valaffischer, inte ett endaste lokalt seminarium eller tillstymmelse till lokal dialog med medborgarna kring Europas framtidsfrågor. Inga engagerande artiklar om EU i lokaltidningarna och hittills inga valstugor på torget i Ekerö Centrum en vecka innan EU-valet!

Ovanstående bildcollage visar dagens Ekerö som panelhöna i Europa – inte mitt Europa!

Den enda synliga närvaron har varit ett tappert besök av folkpartiets Europaparlamentariker Cecilia Wiklund som kom till Ekerö Centrum under en timma i söndags, tyvärr missade jag tillfället att gå dit på grund av influensa. Har EU-valets kandidater till Europaparlamentet därutöver besökt Ekerö kommun måste de ha besökt kommunens företrädare i slutna kretsar. En valdebatt har mig veterligen inte ägt rum vare sig på biblioteket eller någon annanstans, och jag har varit uppmärksam.

Hos biblioteket finns idag en trött vallokal där det går att förtidsrösta. Inne i biblioteket har personalen ställt iordning en spartansk hylla om EU. Där finns förutom en enda faktabok om EU värd namnet inte mycket mer än några dammiga romaner av svenska före detta Europaparlamentariker, tillsammans med ett par avdankade debattböcker med bäst före datum från tidigare valår. Inte mycket EU-kunskap och valinformation att inhämta av en osäker och tvehågsen väljare där.

Tänk vad spännande det hade varit med en EU-vecka i början av maj inför Europaparlamentsvalet. Kanske ett mini-almedalen med paneldebatter och seminarier på biblioteket i Erskinesalen, valstugor på torget i Ekerö Centrum och tal från toppkandidaterna från scenen i Ekebyhovsparken? En lokal demokrativecka som fångat medborgarnas och medias intresse kanske till och med i hela Stockholms län.

Demokrati är inte gratis, det kostar att utveckla och underhålla vår demokratiska organisation i tid och pengar. Fred, mänskliga rättigheter och välfärd kostar. Det är den lokala nivåns grundläggande demokratiska skyldighet att bidra till att skapa ett offentligt rum som inkluderar Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen. Allt annat är odemokratiskt. En lokal politiker eller en kommunledning har faktiskt inte rätt att välja bort EU-samarbetet. Sverige har fortfarande inte gått ur EU, och vad finns det för mening i att delta i Europasamarbetet som panelhöna vare sig på nationell eller lokal nivå?

Det finns hjälp att få med att utveckla den lokala demokratin. Det går att söka projektmedel ur flera transnationella ramprogram och fonder för att underlätta och främja framväxten av ett aktivt medborgarskap på lokal nivå i Europa i samverkan med medborgarna själva. Ekerö kommun skulle kunna driva ett Europa direktkontor med stöd från EU i samarbete med andra kranskommuner i Stockholms län och anställa en kvalificerad EU-handläggare på heltid. Varje kommun borde ha minst en utbildad EU-handläggare i sin kommunledning, även den minsta. Saknar Ekerö kommun politisk vilja, eller handlar det om bristande intresse hos kommunledningen?

Den unga bibliotekarien som jag samtalar med på biblioteket är lika frågande som jag, hon hade förväntat sig mer, avsevärt mer, åtminstone någonting. Hon är samhällsintresserad men har ingen aning om vad hon ska rösta på ännu. Hon säger att hon välkomnat en möjlighet att få bilda sig om EU inför Europaparlamentsvalet den 25 maj.

Något ironiskt poängterar en av Ekerö kommuns tre A4-affischer om EU-valet att sex av tio lokala beslut fattas på EU-nivå. Det är inget nytt, det har vi vetat de senaste nitton åren som medlemmar i EU. När det är så förväntar jag mig både som statsvetare och som Europeisk och svensk medborgare att en kommun engagerar sig i EU och inte minst i valet till Europaparlamentet. Hur en lokal eller nationell politiker engagerar sig i frågor för Europas framtid har avgörande betydelse för hur jag röstar i de kommunala och nationella valen.

– Hur engagerar sig Ekerö kommun i Europa egentligen?

Ekerö kommun borde skämmas. Europas osynlighet i Ekerö kommun inför EU-valet 2014 vittnar om ett demokratiskt underskott på lokal nivå utan dess like!

Det är dags att börja beakta Sveriges medlemskap i EU och ge det gemensamma Europeiska samhället demokratiska förutsättningar på lokal och nationell nivå. Vi behöver bygga ut vår lokala och nationella demokrati med EU-kompetens för att kunna vara aktiva medlemmar i det Europeiska samarbetet. Vi behöver mer Europa på lokal och nationell nivå inte mindre.

NÄRINGSLIVET VILL SE ETT STARKT EUROPA

Svenskt Näringsliv stödjer utvecklingen av ett starkt Europa. Den fria rörligheten, de öppna gränserna och de gemensamma spelreglerna har gynnat företagande och jobben. Genom vårt medlemskap kan Sverige, som utgör 0,7 procent av världsekonomin, vara med och påverka kursen för världens största ekonomi – EU. ThinkDo medverkar som ambassadör i kampanjen. Se kampanjfilmen och lär dig lite mer om EU:s betydelse för Sverige från ett företagarperspektiv!

Läs mer om EU-valskampanjen.

MAN FÅR DET VALDELTAGANDE MAN FÖRTJÄNAR

Anders Selnes Årets Europé 2014

På Europadagen den 9 maj tilldelades Anders Selnes Chefredaktör för Europaportalen priset ”Årets Europé” av Europaministern Birgitta Ohlsson. Priset har utdelats sedan 1995 av Svenska Europarörelsen. Det var på tiden tyckte många! Den första som fick priset var Marit Paulsen, allas vår EU-tant.

Anders Selnes har bidragit till att utveckla Europaportalen till en dynamisk plattform och nyhetssajt för EU-politiska frågor i Sverige. Sajten fyller en viktig demokratisk funktion när traditionell media saknar vilja och förmåga att ge Europafrågorna ett adekvat utrymme jämsides inrikesnyheter i TV och tidningar. Europaportalen ägs av arbetsgivare och löntagare på den svenska arbetsmarknaden.

I en efterföljande intervju av SVT 24 tror Anders Selnes på ett något högre valdeltagande i Sverige än tidigare år, fastän fortfarande lågt omkring 50 procent. Det kanske motsvarar engagemanget för Europafrågor från de olika partiledningarna och public service. En 50-procentig debatt, ger ett 50-procentigt utfall, menar han. Det kan han ju ha rätt i! Man får som han säger, det valdeltagande man förtjänar. Anders Selnes efterlyser en TV-debatt och offentligt samtal kring konkreta frågor med utgångspunkt i EU: s politiska agenda.

Det gör jag med. Det är obegripligt men vi har fortfarande inte haft någon direktsänd TV-debatt om EU-valet med svenska partiledare och kandidater samtidigt. EU glimtar förbi oss i korta lite poppiga inslag som i toppkandidaterna, eller som i SVT: s Debatt: ja eller nej till EU, federation eller lämna? Debatten är fast i den gamla ytliga retoriken och tillåts inte några längre sekvenser.

EU-frågor är komplexa och när EU ska debatteras behöver vi vara väldigt konkreta för att väljaren ska kunna greppa frågorna. De som har privilegiet att styra valdebatten i det offentliga rummet måste se på vad EU-nivån gör för att utveckla vårt samhälle till vardags och förmedla detta till medborgaren och väljaren som ska gå och rösta på ett konkret, ansvarsfullt vis med respekt för vår demokrati. Det är inte ett enkelt arbete eller gratis, det kräver faktiskt särskild EU-kunskap, resurser och tid. Enskilda kandidater i EU-valet lyckas bättre med sina kampanjer än det stora flertalet som tycks sakna konkreta visioner för Europas framtid trots att de kandiderar till Europaparlamentet.

Det låter i stället som att vi ska backa bandet, om inte kliva ur, så ställa oss vid sidan och se på när de andra fortsätter att utveckla Europa tillsammans med Storbritannien och Danmark. Churchills vision om ett Europas förenta stater, med hänsyn till ett dåtidens Europa söndrigt av krig med drömmen om fred och stabil demokrati i framtiden, framställs som någonting dåligt och avfärdas helt. När en modern vision om ett starkt Europa med öppna gränser behövs mer än någonsin i en alltmer globaliserad och för många otrygg Värld.

Den valdebatt som finns tar helt sin utgångspunkt i svensk politik och nationalstaten som demokratisk modell, allt som oftast fastnar frågor och svar i teknikaliteter vilket bidrar till att späda på myten om EU som en byråkratisk koloss. 50 procent är att jämföra med ett över 80-procentigt valdeltagande i de nationella valen och då talar vi förstås om en helt annan slags valkampanj och ekonomiska satsningar.

Se Anders Selnes tilldelas priset Årets Europé och ta del av den efterföljande intervjun i SVT 24. Läs mer om Svenska Europarörelsen och följ Europaportalen.

SVAL DEBATT OM EU-VALET I SVERIGE!

EU-valet kopplas till riksdagsvalets frågor och får fortsatt litet media-utrymme i Sverige. Ikväll direktsänds en historisk EU-debatt med Europaparlamentets ledande kandidater till ordförandeposten i EU-kommissionen under nästa mandatperiod men Sveriges Television sänder inte i TV.

I enlighet med Lissabonfördraget ska nästa ordförande till EU-kommissionen för första gången utses med hänsyn till det kommande valresultatet i Europaparlamentet. Vem som är ordförande för EU-kommissionen är ju extra viktigt, och vem han eller hon blir får vi veta efter valet. Det går att följa EU-debatten som sänds live kl. 21. 00 ikväll från Europaparlamentet i Bryssel on-line på svt.se, men SVT sänder inte i TV! Istället sänds Kärlekskoden och Aktuellt? TV-publiken i Sverige kommer att få hålla till godo med en del inspelade inslag i efterhand, som förmodligen kommer sändas i SVT 24. För sportevenemang och riksdagsvalet skyfflas det om i TV-tablån som av ren självklarhet, för EU-valet som äger rum vart femte år och berör den konkreta utvecklingen av vårt gemensamma Europeiska samhälle görs ingenting.

Även om det fortfarande är medlemsländerna i det Europeiska rådet som beslutar om ny ordförande till EU-kommissionen ska de från och med årets EU-val ta hänsyn till den politiska grupp som får störst majoritet i EU-valet. Just nu är det väldigt jämnt mellan de två största politiska grupperingarna i parlamentet EPP (The European People’s Party) vars kandidat är Martin Schultz, och PES (The Party of European Socialists) vars kandidat är Jean-Claude Juncker. Vilka de är och vad de står för kommer vi att få veta mer om i kvällens Eur(o)vison debatt.

Nu är det förstås inte så säkert att någon av dem faktiskt kommer att bli ordförande för den nya EU-kommissionen, även om deras politiska gruppering får störst majoritet i EU-valet, eftersom medlemsländerna tillsammans fortfarande har sista ordet och det handlar om ett indirekt val. Fler aspekter kommer säkerligen att vägas in i det slutgiltiga valet av ny ordförande. Flera av Europaparlamentets olika kandidater kan i slutändan komma att lyftas till posten när medlemsländerna ska börja kompromissa med varandra. Det går heller inte att utesluta att medlemsländerna enas om en alternativ ordförande för EU-kommissionen.

Trots att valet av ny ordförande till EU-kommissionen fortfarande är ett indirekt val är det hursomhelst ett historiskt steg framåt för demokratin på EU-nivå. Den lilla förändringen i Lissabonfördraget bäddar för en öppnare demokratisk process där väljaren och medborgaren får en viss demokratisk insyn i en tidigare helt sluten process. Från EU-kommissions sida hoppas man att detta ska leda till ett mer demokratiskt val och en bredare all-europeisk debatt.

Svensk televisions allmänna ointresse att skapa utrymme för en kvalificerad och fördjupad EU-debatt bidrar till ett känt demokratiskt underskott i relationen mellan den nationella nivån (inbegripet de regionala och lokala nivåerna) och EU-nivån. Ställningstagandet vittnar om en i grunden euroskeptisk inställning till Europas framväxt.

-Varför kan vi i Sverige inte få tala med varandra om Europas utveckling i en levande och bred debatt istället?

-Varför kommer EU fortfarande i andra hand?

I Sverige får vi som Europeiska medborgare inte ens möjlighet att engagera oss brett i olika politiska frågeställningar gällande Europas framtid, som inför ett riksdagsval. EU representerar faktiskt en fjärde politisk nivå bredvid de nationella, regionala och lokala politiska nivåerna. Valet handlar inte om antingen, eller. Ovanför eller nedanför. Det handlar om vilket Europa vi vill se växa fram. Vilket Europa vi vill bo i och i grunden om mänskliga rättigheter och demokratiska värden. Det hade varit roligt att se en direktsändning i svensk TV, en ”hemmastudio” uppkopplad till debatten i Bryssel, med EU-experter och svenska kandidater till Europaparlamentsvalet. SVT har formatet Debatt som sänds ikväll kl. 22. 00, tänk vilket spännande program det hade blivit i samverkan med Eurovision!

Jag ser fram emot att följa Eurovision-debatten ikväll och lovar att återkomma med mina reflektioner och ett mer fördjupat inlägg under nästa vecka.

Ni som är engagerade som jag för Europas framtid kan följa debatten här http://www.eurovisiondebate.tv eller på http://www.svt.se/nyheter/svtforum/presidentdebatt-med-toppkandidaterna. Besök http://www.europarl.europa.eu/portal/en för mer fakta om EU-valet.

EU-FRÅGOR SAMMANBLANDAS MED INRIKESPOLITIK

Vet du vem du ska rösta på i Europaparlamentsvalet den 25 maj 2014? Vet du vilka politikfrågor som är aktuella på EU-nivån? Vet du att ungefär 60 procent av alla de politiska besluten som fattas på kommunal nivå i vårt land påverkas av EU?

Det har varit och är fortfarande ganska tyst om EU i Sverige en månad innan valet till Europaparlamentet. Att få har koll på EU: s frågor och utmaningar visar en opinionsmätning baserad på två undersökningar genomförda av Sifo och Skop under mars och april, på uppdrag av Stiftelsen Europa i Sverige. Det bådar inte gott för demokratin. Den utbredda tystnad som råder kring EU-frågor hos politiker och samhällsdebattörer på nationell och lokal nivå bidrar till en ökad euroskepticism. Båda undersökningar förebådar ett lågt valdeltagande i det kommande Europaparlamentsvalet som tidigare år legat kring 40 – 45 procent. När allmänheten tillfrågats av Sifo om vilken fråga de tycker är den viktigaste valfrågan i EU-valet kommer skola och utbildning på femte plats, trots att detta inte är en fråga där EU har initiativrätt. När allmänheten tillfrågas om de kan nämna namnet på någon kandidat i EU-valet svarar 74 procent av de tillfrågade ”ingen”, 4 procent Margot Wallström som är vår förra svenska EU-kommissionär, medan 5 procent svarar Birgitta Ohlsson vår nuvarande EU-minister. Den Europaparlamentariker som flest svenskar känner till är folkpartiets Marit Paulsen. Det är ändå förvånande med vetskapen om två så flitigt kampanjerande kandidater som moderaternas Anna-Maria Corazza Bildt och centerpartiets Fredrick Federley som borde hörts och synts i tystnaden.

Karaktären på de frågor som är viktiga för Europaparlamentet skiljer sig från kommunala och nationella partipolitiska frågor. EU har så kallad ”exklusiv kompetens” inom ett begränsat område som rör den fria rörligheten i Europa: varor, personer, tjänster och kapital. Själva grundstommen i EU-samarbetet, vilken omfattar handelspolitik, fiskepolitik, penningpolitik (Euron), konkurrens- och transportpolitik. EU har vidare en ”delad kompetens” med medlemsländerna inom ramen för så kallat mellanstatligt samarbete där initiativrätten (rätten att ta initiativ till nya lagar) är delad mellan EU-kommissionen, Europeiska rådet och medlemsländerna. Ett sådant område är den gemensamma miljöpolitiken där EU-nivån trots allt lyckats bra med att sätta övergripande mål, eller den gemensamma jordbrukspolitiken vilken många länder vill avveckla och andra reformera. I övrigt regionalpolitik, industripolitik, socialpolitik, migrationsfrågor, säkerhetspolitik och ekonomisk politik. Alla andra områden är nationella kompetensområden även om det såklart finns framväxande områden med potential att utvecklas till ett nytt gemensamt kompetensområde för EU-nivån på initiativ av medlemsländerna. Exempel på sådana områden är utbildnings- och kulturfrågor där det pågår ett samarbete bland medlemsländer inom den så kallade ”öppna samordningsmetoden”, där medlemsstaterna själva äger all exklusiv beslutanderätt. Det finns också de som argumenterar för en femte frihet ”friheten för kunskap”, vilket bland annat Cecilia Wiklund (fp) har haft uppe på sin agenda som Europaparlamentariker under pågående mandatperiod.

Det finns både mjuka och hårda frågor på EU-nivå där vi kan ha en gemensam nytta av EU-samarbetet. Att de är mer komplexa och tar längre tid att förhandla om med flera länder involverade, och för allmänheten att greppa, är inte en ursäkt för svenska politiker att låta bli att lyfta dessa frågor till debatt både i Sverige och Europa. Frågorna behöver belysas och tillgängliggöras för väljaren på ett demokratiskt vis även om det kan ta längre tid och vara resurskrävande. Det handlar å ena sidan om att förmedla kopplingen mellan inrikespolitik och EU-politik till väljaren. Det handlar å andra sidan om att förmedla kunskap om EU som en ständigt pågående demokratisk samhällsutveckling bortanför nationalismens begränsningar. Att väcka debatten kring EU-frågor på nationell nivå och kanske inte alls på kommunal nivå så sent som en månad innan valdagen är inte optimalt. Det bristfälliga engagemanget för Europafrågor hos våra svenska politiker och tjänstemän i offentlig förvaltning, samt inte minst hos media smittar såklart av sig. Almedalsveckan är hetare än Europadagen den 9 maj.

En intressant iakttagelse av Stiftelsen Sverige i Europa är att de som tenderar att gå och rösta i Europaparlamentsvalet i Sverige är de som tenderar att vara mer EU-positiva och engagerade, medan de som inte röstar ofta är mer negativt inställda till EU. Vad kan det bero på? En förklaring förutom den klassiska euroskepticismen kan i stor utsträckning bero på okunskap. Det senare kan yttra sig i en sammanblandning av inrikespolitik och EU-politiska frågor och skapa en osäkerhet hos väljaren. Vilket kanske leder till att färre röstar. EU-frågor är otydliga och svåra att förstå sig på. De som röstar är de redan insatta.

Ta del av resultaten från opinionsundersökningarna genomförda av SIFO och SKOP under Clip till höger. Undersökningarna presenterades av Örjan Hultåker från SKOP vid ett seminarium arrangerat av Svensk Tidskrift i samarbete med Stiftelsen Sverige i Europa den 29 april 2014. Värd för seminariet var Företagarna Stockholm Stad.

Läs Svensk Tidskrifts rapport från seminariet av Amanda Wollstad ledarskribent hos Kvällsposten.

NU STARTAS VALBLOGGEN!

ThinkDo Europe kommer att ha särskilt bloggfokus på EU-valet fram till den 25 maj. Sverige har 20 ledamöter i Europaparlamentet. Det är hög tid för oss alla som vill vara med och påverka utvecklingen av framtidens Europa att sätta oss in i den politiska agendan på EU-nivå. Vet du vilka kandidaterna är? Vad innebär det att vara Europaparlamentariker? Vilka frågor är relevanta på EU-nivå?

ThinkDo noterar att den svenska partipolitiska debatten efter nitton års medlemskap i den Europeiska Unionen fortfarande är fast i en ja-nej debatt. Antingen får vi ett nej till EU eller ett smalare men vassare EU. Låt oss få en så bred debatt som möjligt kring Europas framtidsfrågor på sluttampen i valrörelsen. Riksdagens EU-debatt med partiledarna imponerade inte utan körde på i gamla svenska hjulspår. Det är alldeles för många ”inte” i nuvarande debatt. Var finns visionerna om vårt gemensamma Europa? Vilket parti och vilken kandidat kan den som är engagerad för och tror på Europas framtid rösta på?